It happend again.
Ojdå. Som ni kanske märkt så har min blogg dött lite under veckans gång. Har haft så himla mycket att göra och har helt enkelt inte haft någon lust alls att blogga. Det går lite i vågor liksom, tror inte jag är ensam om det. haaha.
Min vecka har verkligen varit fullsmockad, har haft saker att göra varenda dag, utom fredagen. Så då satt jag hemma, instängd på mitt rum och tittade på True Blood. Helt sjukt spännande! Kollade faktiskt alldeles nyss klart på säsong 3 och det slutade såklart vääldigt spännande, och det jobbiga är att säsong 4 kommer nån gång i sommar. I USA då såklart. Rackarns rent ut sagt!
Min vecka har sett ut så här:
Väldigt spännande! Varit i kyrkan fyra gånger den här veckan! Och den sammanlagda tiden är gaaanska lång! Farfars begravning var något av det jobbigaste jag har varit med om. Jag grät verkligen hela tiden. Psalmerna sjöng jag inte, det gick inte. Och det värsta var när vi närmast sörjande ska gå fram till kistan och stå där en stund och sedan lägga blommor på kistan. Herregud vad jag grät! Ni vet när man gråter så mycket att man inte får nån luft och börjar hulkar? Där var jag.. Jag tror till och med att jag fick några andra i kyrkan att börja gråta. Jag lät verkligen i hela kyrkan. När det går så långt att till och med pappa kramar om mig för att jag gråter - då är det verkligen illa. Fan vad jag saknar honom!
Inte en begravning på lång tid nu!
Oj - det här inlägget blev visst ganska långt och inte alls som jag tänkte mig. Haha men så blir det.
