Flickalilla

Idag var det första dagen i skolan. Kändes botten.
Min enda kompis som jag har i klassen har bestämt sig för att byta skola till trean. Känns verkligen jättebra. 

Visst, klart att om man inte mår bra ska man byta, men, och här är vi nog ganska olika hon och jag. Jag hade nog inte bytt. Eller rättare sagt, jag byter inte. Jag mår ju liksom inte heller bra i skolan, Jag hade nog inte bytt. Eller rättare sagt, jag byter inte. Jag mår ju liksom inte heller bra i skolan. Klassen är rena bottennappet och man får leta länge om man ska hitta en klass som är sämre än våran. Vi gör knappt någonting i skolan vilket leder till att lärarna inte har något att sätta betyg på, plus att vi inte alls förbereds inför arbetslivet eller framtida studier, vilket gymnasiet är till för.

Och det mest jobbiga kommer vara att gå dag ut och dag in i ett år, ensam. Jag och min kompis har under hösten som gått funderat på vad vi ska jobba med som projektarbete i trean och jag kom faktiskt på en ganska så bra idé i söndags. Men, då berättar min kompis såklart att hon ska byta skola. Och min idé till projektarbetet går inte att göra ensam. Awesome.

Så, de närmaste ett och ett halvt åren kommer bli ett rent helvete.

Och en fantastiskt start på den här nya bloggen med att må dåligt. Hurra.